Nej, det blev inte Alec Jeffries. Och nåt material om palladiumkatalyserade reaktioner fanns inte i skåpet.
Nu väntar alla istället på den verkliga nyheten - litteraturpriset.
Jag gillar litteratur, väldigt mycket faktiskt. Men borde inte intresset för de vetenskapliga priserna vara lite större egentligen, i relation till litteraturen alltså ?
Jag menar, om femtio år, vad kommer vi att värdera högst, Elfriede Jellinek eller grafen? Le Clezio eller rna-interferens? Det är bara en enkel fråga, ingen sarkasm.
Backa lite i tiden och jämför 1901 års fysikpristagare Röntgens betydelse med den samtida littpristagaren Sully Prudhomme. Eller Einstein som fick priset 1921, samma år som Anatole France. Niels Bohr fick sitt -22, när den spanske dramatikerna Jacinto Benavente kammade hem litteraturen. Sug på den.
Jag säger inte att litteraturpriset ska nedvärderas. Men fördelningen av medieintresse säger en del om naturvetenskapens roll i den offentliga diskussionen: Den tas inte på allvar förrän den blir en del av kulturdebatten - förmedlad av någon med kulturkredd.
Jag hävdar igen - Vetenskap ÄR kultur.
Och jag håller på Tranströmer eller McCarthy. Janet Frame har ju lämnat oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar