Tio år efter Hugo-projektet kommer jubileumsartiklarna. Vad har vi egentligen lärt oss?
6 000 monogenetiska (och sällsynta) sjukdomar har fått sina orsaker identifierade. Men de stora folksjukdomarna?
Ju mer vi lär oss om kopplingar mellan gener och sjukdomar, desto mer tycks vi trampa ner i ett träsk av komplexitet. Jag menar, om vi har genetiskt förhöjd risk för infarkt så kan vi se det på våra äldre släktingar. Och alla vet hur man ska hantera risken - ät nyttigt, lev sunt. Motionera och sluta röka. För det behövs ingen gensekvensering för 100 000 där flera hundra gener ska vägas samman för en preliminär riskbedömning som kanske säger att vi har en 22 %-igt förhöjd risk för hjärtsjukdom.
Frågan är hur långt vi kommer. Allt sitter inte i generna. Se till exempel på explosionen av antalet 100-åringar. 1975 var ca 130 svenska kvinnor 100+. Nu är de över 1 300. Kom inte och säg att generna har förändrats.
För kritik av genideologin och de reduktionsitiska återvändsgränderna rekommederas The Mermaid's Tale. Mer om den senare. Läs den till nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar